ninja economist

Som Dick Erixon skriver så var Riksdagens EU-debatt fullständigt värdelös. Jag såg också denna men var tvungen att stänga av efter ett tag. Inga visioner. Ingen glöd. Inget engagemang. Inga kunskaper.

Den ende som blossade upp något var socialdemokratern Sören Wibe. Men det var snarare för att han var arg än engagerad och bra.

Nej. Om detta är det bästa riksdagen har att erbjuda i EU-väg så finns det inte en enda politiker som med gott samvete kan säga att de vet bättre än svenska folket och att vi därför inte bör rösta om EU-konstitutionen.

Vad som kom ut av debatten? Inte vet jag.

Oj oj oj!

Jag masade mig in på Alicio i Underlandet och fick tips om att lyssna på P1 Morgon där Thomas Idergaard och Hanne Kjöller debatterat feminismen (det är avsnitter från 8:15) och huruvida den står emot liberalismen.

Det var en riktigt underhållande debatt!

Idergaard menar att liberalismen inte kan sammanjämkas med feminism medan Hanne Kjöller gick i taket och menade visst faen är det så!

Idergaard rade upp det som är liberalism: människor är subjekt (agerande individer som agerar utefter sitt eget förnuft); människor är jämlika (värda lika mycket); alla människor har samma rättigheter; och abstrakta strukturer kan _inte_ förtrycka människor – människor förtrycker människor.

Han ställde då Kjöller frågan varför hon inte kallar sig liberal om hon ställer upp på allt ovanstående. Feminism är en ideologi där människor är objekt, som förtrycks av en abstrakt struktur och där samhällets främsta konfliktyta är den mellan könen.

Och jäklar vad det började tjafsas!

Kjöller gick i taket och menade att feminismen gett kvinnor rösträtt och samma rättigheter som mannen. _Nej_, menade Idergaard, det är liberaler som stått för detta.

Kontentan är att Idergaard menar att feminismen görs onödig om man är liberal (eftersom det förutsätter att man är för alla människors lika värde) medan feminismen är en socialistisk samhällsanalys som gör anspråk på att socialistisk politik skall föras.

Mycket underhållande!

Det tog inte lång stund innan jag fick en mailkommentar på mitt förra inlägg.

Hej. Hur kan du mena att man ska få smäda och sprida hat mot dem liksom jag är homosexuella? Lagen om hets mot folkgrupp (som innefattar homosexuella) är till för att skydda mot nazister och andra våldsverkare. Bättring tack!

För det första finns det redan lagar mot våld och hot om våld. Och det är det enda som behövs. Allt därutöver är endast åsikter. Om jag tycker att bögar är dumma i huvudet så skall jag självfallet ha rätt att säga så! Om jag är troende och dyrkar någon bigott religion som menar att män som ligger med andra män borde dödas så måste jag ju få säga att min religion förespråkar sådant.

Alltså. Det finns redan lagar mot våld och hot om våld. Frågan som uppkommer är då om fängelse kan stoppa en viss typ av åsikter. Själv är jag tveksam. Om en viss åsikt aldrig bemöts öppet i debatt med goda argument utan man istället sätter dem med sådana åsikter i fängelse så skapar det snarare en bild av att det inte går att argumentera mot deras åsikter. Dessa människor framstår snarare som martyrer.

Vi skall bemöta knäppskallars åsikter med goda argument och öppenhet – det är enda sättet.

Så har nu en person dömts till fängelse för att inneha fel sorters åsikter. Det är i alla fall vad som går att utröna i en artikel i SvD idag.

Det är tydligen en man i Stenungsund som inte gillar homosexuella, och skrivit om det på sin hemsida. För det har han nu dömts till fängelse.

Själv har jag svårt att förstå dem som förespråkar speciella rättigheter för vissa grupper av människor. Är det något som skapar en bild av offer och andra klassens medborgare så är det fjantiga lagar som förbjuder människor att tycka illa om vissa typer av människor.

Om man nu råkar tycka att flator och bögar är dumma i huvudet så måste man även få uttrycka sådana åsikter. Måttet är rågat först när samme person övergår till våld eller hot om våld.

Idiotiska åsikter skall bekämpas med argument – inte med fängelse.

Jag har för första gången fått rätt många mailkommentarer angående mina inlägg om att Runar kallat Muhammed för pedofil men också mina åsikter om att samma krav skall ställas på religiös argumentering som vilken argumentering som helst.

För första gången har jag också fått ett mail från en person som säger åt mig att inte skriva mer negativa saker om islam. Själv förstår jag inte vad det negativa är med öppenhet, bevakning och diskussion. Så nej. Jag tänker inte upphöra att skriva mina inlägg om de ämnen jag finner vara intressanta.

Men så tillbaka till frågan om religiös argumentering.

När helst någon person kommer med påståenden – det må vara om global uppvärmning, skatters effekter på ekonomisk tillväxt eller om kopparbaserade bottenfärgar för båtar är dåliga för miljön – så kräver vi att påståenden skall vara baserade på fakta och logisk härledning. Den person som helt enkelt basunerar ut att alla skatter måste sänkas för att denne tycker det har inte bara svårt att vinna gehör. Denne misstänkliggörs också eftersom denne inte kan presentera logiska argument eller fakta för sin sak.

Exakt samma krav skall ställas på religion.

Jesus gick på vatten – hur då? Maria blev gravid utan samlag – hur då? Jesus omvandlade vatten till vin – hur då? Ett övernaturlig andeväsende som är allsmäktigt existerar – vilka bevis har du?

Det handlar inte om att försöka svartmåla religion eller religiösa människor. Men så länge man inte är förmögna, eller villiga, till att argumentera sakligt och logiskt kan man inte göra anspråk på att alla de saker man påstår är korrekta. Och detta har ingenting att göra med den samlande och karaktärsdanande kraft religiösa samfund kan ha.

Har precis läst en artikel av en Antonio Jerez i Aftonbladet om det faktum att Runar sagt att Muhammed var en pedofil – och därför fått en muslimsk dödsdom utfärdad på sig. En mycket bra artikel. Jerez beskriver en utveckling i den muslimska världen som är oroande.

Själv har jag i årtionden rest runt i den muslimska världen och med växande fasa konstaterat att den religiösa intoleransen och konformismen knappast minskat i de här länderna på senare år – snarare tvärtom.

Men i Sverige, som i vilken demokrati som helst, får man uttala sig även om frågor som kan göra andra människor upprörda.

För min del tycker jag det är dags att många av Sveriges muslimer mognar till och inser vad det är för slags land de bosatt sig i. I Sverige anno 2005 är det knappast någon domstolssak om någon tror sig veta att Jesus egentligen var homosexuell. Eller att Buddha egentligen hade ett helt harem av sköna jungfrur. Än mindre är stolligheter av den typen något skäl att hota folk med döden. Vad Sveriges muslimer – och många med dem – helt enkelt måste fatta är att i Sverige tillåter vi bara ETT sätt att motarbeta påståenden som kan reta gallfeber även på religionskritiker som jag. Med ord och motargument.

Just så!

Lars Lindström skriver i Expressen om Runarincidenten (är jag kanske först med benämningen?). Lindström beklagar sig över att Runar satt i gång den onödiga diskussionen om vilken religion som är nummer ett. Och jag håller med. Det är en ganska så dum diskussion. Med tanke på att vare sig Islam eller Kristendom grundar sig på fakta eller logiska härledningar så blir det en pseudodiskussion. Istället skall diskussionen gälla om det som står i Bibeln eller Koranen faktiskt kan vara sant.

Men i övrigt är det bra att Islam diskuteras. Svenska etablissemanget med politiker och media visar ett påfallande litet intresse för att granska svenska muslimska organisationer trots att det däri rör sig minst sagt otrevliga element. Så länge det förekommer hatpredikningar mot judar, homosexuella och kvinnor inom Islam så skall Islam självfallet granskas och diskuteras. Inget konstigt med det.

Runar, ni vet norrmannen med lejonmanen som skjuter rådjur från sovrumsfönstret, har trampat i klaveret. Tydligen har han kallat den muslimske profeten Muhammed för pedofil. Fruktansvärt tycker Hassan Moussa från Sverige Imamråd.

Anledningen till uttalandet, menar Runar, är att Muhammed gifte sig med minderåriga. Så, då är det väl ganska enkelt att avgöra om han var pedofil eller inte. Gifte sig Muhammed med minderåriga? Det är väl bara att svara på den frågan.

Nu finns det ju kanske viktigare saker att inrikta sig på när det gäller religion: skall inte samma krav ställas på religiösa påståenden som på vetenskapliga; kan människor gå på vatten; kan man bli gravid utan att ha sex; och andra konstiga saker som står i Bibeln.

Själv tycker jag att det är en ganska så fjantig debatt. Antingen gifte sig Muhammed med minderåriga eller inte – men oavsett det så är det viktigare att diskutera varför religiösa påståenden inte avkrävs samma logik och rationalitet som vetenskapliga.

Däremot hänger jag upp mig på en mening i Moussas artikel:

Han och de som ställer sig bakom honom vill leda muslimerna till minerat område och skapa en liknande situation som den Holland har i dag.

Är det bara jag som missförstått det hela. Eller är det inte så att Nederländerna haft en extremt liberal och tolerant politik mot muslimsk fundamentalism och att det till slut slagit över i t.ex. mord på regissörer som vill göra filmer om hedersmord?

Såg precis ett nyhetsinslag i TV 4:s nyheter. Det handlade om Arnold. Skadeglatt konstaterade reportern att Arnold för första gången inte har majoriteten av folkets stöd. Jättemånga demonstrerar mot Arnold vart han än går.

Guvernören är ju så dum eftersom han vill skära i statsbudgeten, gå emot politiker och särintressen och införa prestationsbaserade löner för statligt anställda.

Frågan är dock om detta inte är en missvisande bild. Den här bloggen rapporterade, för länge sedan, om att det har börjat mobiliserats motstånd mot Arnold.

I nyhetsinslaget presenterades alla kritiker som stackars lärare och medborgare utan några som helst kopplingar till några intresseorganisationer. Frågan är ju hur det egentligen ligger till med tanke på inlägget jag länkar till ovan…

Sitter just nu och tittar på SVT:s Nyhetsmorgon. Elisabeth Höglund (hon med frisyren ni vet), kommenterar det faktum att det verkar bli ett franskt Nej till EU-konstitutionen.

Vid frågan ”Men varför är det en så stor grej att just Frankrike röstar nej” (frågan ställdes ungefär så) visar Höglund dock att hon inte förstått. Anledningen till att det är en stor grej, enlig henne, är det att Frankrike är EU:s hjärta och ett av dess mest inflytelserika länder. Inte ett ord om det faktum att konstitutionen i mångt och mycket är Frankrikes egen konstitution och skapelse. Den stora grejen är ju att trots det faktum att konstitutionen är hur socialistisk som helst och innehåller tullregler för t.ex. import av kork (!) så verkar det franska folket rösta nej. Det är det som är grejen. Inte att Frankrike är ett inflytelserikt land.

Sedan tar Höglund på sig propagandarollen. Hon är oförstående inför det faktum att folk faktiskt röstar nej. Konstitutionen gör ju EU mer effektivt och tar bort chansen för länder att blockera beslut.

Ja, konstitutionen tar effektivt bort ländernas självbestämmande och sätter ett obehagligt verktyg i händerna på EU:s politiker där de ges fritt utrymme. Det är bara bra att förslaget faller. Kanske borde det göras som Erixon skrivit – en liberal konstitution där mänskliga rättigheter i några punkter slås fast; och så en socialistisk konstitution som flörtar med så många särintressen nu EU:s byråkrater vill; och sedan får vi rösta om vilken vi vill ha.