ninja economist

I Frankrike, landet som hyst intellektuella giganter som Turgot, Say och Bastiat, har nu tagit ett stort kliv för att stoppa utländska investeringar i landet. Vad som har hänt är att en fransk domare har krävt att företaget Nestlé åter skall öppna en fabrik utanför Marseille som företaget stängt ned. Detta lovsjungs i nymerkantiliska och progressiva kretsar: Se hur vi med politikens hjälp kan stoppa dåliga konsekvenser av den fria konkurrensen! Med hjälp av lagen har vi nu sett till att de 427 fabriksarbetarna får ha kvar sina jobb!

Att fabriken haft problem de senaste nio åren, att den bara kan gå på 30 % av sin kapacitet då det inte finns tillräcklig efterfrågan på fabrikens koffeinfria kaffe och att fabriken gått med förlust verkar inte spela någon roll. Att de anställda blivit erbjudna andra jobb inom koncernen eller betald pension tycks heller inte spela någon roll. Med hjälp av lagens tvingande makt har vi ställt oss utanför marknadens hårda krav! Att fabriken går med förlust är ovidkommande!

Jag tänker här inte gå in på de moraliska aspekterna av att staten med hot om våld tvingar ett företag hur det skall bedriva sina affärer, men när socalister anger ekonomiska argument måste jag komma med mina invändningar: ni struntar i det man inte ser! Och det som skiljer den dålige ekonomen från den som förstått sitt hantverk är att den förre i sina överväganden bara tar med det man ser, medan den senare också tar med det man inte ser.

Det vi ser är att fabriken skulle ha lagts ned om en domstol inte tvingat företaget att fortsätta driva fabriksverksamheten. Låt oss för enkelhetens skull också räkna med att de 427 fabriksarbetarna blivit arbetslösa, även om de i detta fall erbjudits nya anställningar. Med hjälp av en storsint fransk domare så fortsätter nu verksamheten, de anställda får lön istället för att vara arbetslösa och koffeinfritt kaffe produceras. Detta kostar också företaget pengar. Allt detta är vad man ser.

Men allt detta sker endast då staten tvingat fram denna verksamhet. Företaget Nestlé får betala pengar för att anställa 427 arbetare som producerar en produkt som inte efterfrågas. Men tänk på när de anställda sedan spenderar sina löner! De kommer köpa varor och tjänster som alla stimulerar den franska ekonomin! Det är inte bara smart, det är storsint av den progressive franske domaren att tvinga Nestlé att hålla fabriken öppen! Vad gör det då att det produceras koffeinfritt kaffe som ingen vill dricka?

Ja, än så länge är det korrekt resonerat. Men ni glömmer det man inte ser. Om Nestlé inte hade tvingats hålla fabriken öppen hade man haft kvar de pengar som man nu istället tvingas anställa 427 arbetare och producera koffeinfritt kaffe för. Bara den som är intellektuellt ohederlig och inte förstår ekonomi kan påstå att Nestlé skulle bränna dessa pengar, kasta dem i sjön eller inte på något sätt använda dem.

Det man inte ser är vad Nestlé skulle ha gjort med pengarna om de inte tvingats att använda dem till denna fabrik. Man hade istället haft pengar att investera i annan verksamhet, anställa arbetare till andra uppgifter eller producera nya produkter. Dessa anställda hade i sin tur konsumerat för sina löner och det som nu skulle producerats skulle dessutom ha efterfrågats av konsumenter.

Det enda staten lyckats med är att omfördela pengar från de anställda vi inte ser till de anställda vi ser och att tvinga fram koffeinfritt kaffe som konsumenter inte vill ha istället för någon annan produkt som konsumenter faktiskt vill ha.

Måhända är produktionen av koffenfritt kaffe som ingen vill dricka av högsta vikt för Frankrike – men kom inte och påstå att det som händer finner bärighet i ekonomisk argumentation. Bara den som är okunnig kommer med sådana påståenden.

Som tur är har en del förstått vad som händer.

Då bloggen den senaste månaden lidit av att kommentarsfunktionen använts i spamsyfte så har jag ändrat inställningarna. Numer kan bara den som har en Bloggeranvändare samt kan skriva i en kontrollkod kommentera mina inlägg.

Jag ber om ursäkt till dem som vill vara anonyma – även om det går att skapa fejkade användare – och till dem som tycker att kommentarsfunktionen nu blivit alltför jobbig. Jag har dock inte tid till att radera spaminlägg hela tiden.

Denna post är skriven som en hyllning till den främsta ekonomiska journalist som någonsin levat.

Göran Persson har i desperation gått ut och lovat tiotusentals nya jobb i stat och kommun. Genast applåderas han av alla de med moderna och progressiva åsikter. Bravo! Äntligen råder vi bot på arbetslösheten! Regeringen visar handlingskraft! Femtio tusen nya jobb!

Jag tänker inte här beröra de moraliska aspekterna av att Göran Persson anställer folk i offentlig sektor, men när hurraropen höjs och lovordar regeringen för att skapa nya jobb och dessa tillropare använder sig av ekonomisk argumentation säger jag: Stopp och belägg! Ni tänker bara på det man ser och inte på det man inte ser!

Låt oss säga att den socialistiska regeringen anställer Sven Svensson i statlig tjänst och att denna person avlönas med 150 000 kronor per år. Detta är den direkta effekten vi ser: en person som tidigare var arbetslös får nu ett jobb som byråkrat som kostar 150 000 kronor. Jag har ingenting att invända mot detta. Än så länge är det ett korrekt resonemang.

Men mig veterligen har inte Göran Persson trollat fram dessa 150 000 kronor, han har inte dragit fram dem ur sin cylinderformade doktorshatt. Nej, självfallet är det inte så pengarna framkommit. De 150 000 kronorna tas ifrån skattebetalarna: från verkstadsarbetare; bönder; tjänstemän; företagare; snickare; elektriker; med flera. Detta är den andra sidan av myntet. Samtidigt som 150 000 kronor går till Sven Svensson som nu är statlig byråkrat istället för arbetslös så har svenska medborgare förlorat 150 000 kronor. Istället för att snickare, elektriker, företagare eller verkstadsarbetare har kvar dessa 150 000 kronor så har regeringen, under hotet om våld, tagit dessa pengar och istället gett dem till Sven Svensson.

Men, säger förespråkarna, tänk på de positiva effekterna av att Sven Svensson nu har 150 000 kronor! Tänk på den tillväxt dessa pengar ger när han spenderar dem på att köpa en ny båt! Inte nog med att Sven Svensson blivit anställd, båtindustrin får också 150 000 kronor! Vilka framsteg vi gör när regeringen bedriver denna framåtsynta socialistiska politik!

Allt detta är vad man ser.

Men det man inte ser är effekterna av dessa 150 000 kronor ifall de hade stannat kvar hos Martin Martinsson, snickare, istället för att gå till Sven Svensson. Bara den som är intellektuellt ohederlig eller tror att människor av naturen är födda idioter kan påstå att Martin Martinsson inte skulle göra något med sina pengar.

Kanske hade Martinsson köpt en ny bil? För det första har Martinsson blivit 150 000 kronor fattigare för att Sven Svensson ska bli 150 000 kronor rikare. För det andra går nu Sven Svenssons inkomst till båtindustrin istället för bilindustrin. Det enda regeringen lyckats med är att omfördela pengarna från Martin Martinsson till Sven Svensson och från bilindustrin till båtindustrin. De 150 000 kronor som tidigare hade anställt Martin Martinsson och personer i bilindustrin anställer nu Sven Svensson och personer i båtindustrin. Det enda regeringen mäktat med är att omfördela pengar. Inget nytt värde har skapats.

Elektrikern Martinsson måtte slita sitt hår: Om det bara handlar om att anställa någon låt mig då behålla mina pengar och tvinga istället mig att anställa någon!

Istället för att dessa 150 000 kronor stannat i privat ägo och anställt människor och köpt produkter och tjänster efter människors fria val så har pengarna omfördelats, med tvång, till mottagare bestämda av regeringen. Och nu har vi inte ens berört det faktum att en del, ja kanske det mesta, av dessa 150 000 kronor försvinner innan de når fram till Sven Svensson.

Och det som gäller Sven Svensson och Martin Martinsson är detsamma vore det 50 000 Sven Svenssons och 50 000 Martin Martinssons.

Så därför säger jag till dem som hurrar och påstår att regeringen skapat nya jobb och att deras progressiva handlande leder till tillväxt: Bara den okunnige ser till de direkta effekterna – det man ser – och struntar i framtida effekter – det man inte ser.

Efter att World Trade Center attackerades av terrorister har det flitigt diskuterats varför dessa terrorister genomfört attacken, vad som ligger bakom terrorism generellt och islamistisk terrorism i synnerhet.

Dick Erixon har t.ex. skrivit om hur islam stannat kvar i medeltiden medan kristendomen tvingats acceptera sekulariserade värden genom upplysningen. Därför borde islam också moderniseras.

Sammanfattningsvis ges det ganska många löjeväckande förklaringar till terrorismen: fattigdom; Israel-Palestinakonflikten; globalisering. Gemensamt för alla dessa förklaringar är att de alla blundar för den anledning som terroristerna själva ger: islam.

Skälen till att en del vägrar att diskutera islam som problemet beror på främst två anledningar: religion; och relativism.

Konceptet multikulturalism är ett relativistiskt koncept som statuerar att alla kulturer är likvärdiga. Vilka är vi att kritisera mellanöstern, de har sin kultur och vi våran. Det undviks att stå upp för den västerländska civilisationens moraliska överlägsenhet. Vidare så är många rädda för att kritisera islam då det är en religion, och de är rädda för att framstå som intoleranta – eller är religiösa själva och inte vill erkänna att en religion kan vara källan till ondska.

Islam är en religion. Och likt all religion så vänder den sig emot användandet av förnuft och logik för att nå kunskap. Istället når människan kunskap genom läsandet av heliga skrifter, i detta fall koranen. Det som står i koranen är sant, punkt slut. Detta är i allra högsta grad sant även för kristendomen. Men kristendomen har fått erkänna sig besegrad på så många punkter genom historien att dess utövare numer tvingas komma på alternativa tolkningar av bibeln, eller ignorera delar utav den, för att kunna leva liv där de accepterar också sekulära värderingar.

Religiösas vilja att acceptera sekulära värderingar hänger direkt ihop med deras vilja att fullkomligt ignorera delar av den religion de säger sig tillbedja.

De muslimer som genomför terrordåden är mer rättrogna än dem som inte gör det (på samma sätt som bokstavstroende kristna är mer rättroende än de kristna som väljer att ignorera delar av Bibeln). I Koranen finns det flera uppmaningar om att det är rätt att använda våld mot hedningar och dem som inte är rättroende.

2:187 Döden dem varhelst I påträffen dem och driven dem ut från varje plats, från vilka de driva ut eder, ty frestelse är värre än dråp, men striden ej mot dem vid det fridlysta templet, med mindre de strida mot eder därstädes, och strida de mot eder, så döden dem! Sådan varder de otrognas lön.

Dessa terrorister agerar precis på det sätt som deras moral anger att de skall agera. Det är dock problematiskt när löjligt att kritisera bara fundamentalistiska muslimer och förespråka att islam skall vattnas ur på samma sätt som kristendomen genom att utsättas för reformering. Problemet är inte fundamentalism per se. Problemet är moral och etik som vänder sig mot användandet av förnuftet för att nå kunskap om verkligheten.

Det är sant att många muslimer som lever i västvärlden följer våra lagar och accepterar sekulära värderingar så som demokrati och frihet. Men det är bara för att de liksom många kristna väljer att fullständigt ignorera delar av islam.

Fundamentalistiska former av religion är direkt livshotande eftersom dess utövare är ute efter att döda alla dem som inte delar deras etik. Men det enda som skiljer dessa fundamentalister mot mer moderata utövare är att fundamentalisterna lever konsekvent efter sin religion medan mer moderata religiösa struntar i sin religion för att få religionen att gå ihop med andra värden. Men alla former av etik som motsätter sig användandet av förnuft måste motverkas, oavsett om det råkar vara fundamentalistisk religion eller reformerad sådan.

I the Times sågar Samizdata.net:s Perry de Havilland Blairregeringens försök att införa nya idkort.

So we’ll have to carry ID cards that feed into pooled databases capable of tracking our every transaction. Internet service providers will be required to keep copies of every e-mail just in case the State wants to read what we have been writing.

Att idkorten till en början motiverats för att komma åt terrorism försöker nu Blairregeringen fly undan ifrån.

For example, first ID cards are held up as an indispensable tool to fight terrorism, yet when he was asked how an ID card would have stopped a single suicide bomber from committing mass murder, the Home Secretary admitted it was not a tool against terrorism and please forget we ever said it was.

Skattebetalarna har idag släppt en rapport där de visar att det inte skall vara några problem för Sveriges kommuner att spara 40 miljarder kronor. Det enda som behövs är att landets dåliga kommuner blir lika effektiva som dem som sköter sig bra.

På DN-debatt skriver Skattebetalarnas VD (alltid like skäggige) Robert Gidehag, Svend Dahl och Helena Olsson om resultaten av det forskningsarbete som ligger till grund för rapporten. Slöseri, ineffektivitet, ovilja att effektivisera och bristande respekt för andra människors pengar ligger till grund för det resursslöseri som äger rum i Sveriges kommuner.

Ökade statliga anslag har inte lett till någon kvalitetsökning. De så kallade Wärnerssonpengarna har varit verkningslösa.

Men de skriver också om den ovilja att diskutera problemen som de mött när de tagit kontakt med kommunpolitiker. Motargumenten från politrukerna? Robert Gidehag har skrivit citat: nyliberala böcker slut citat. Enastående motargument! Jag undrar bestämt vilka böcker de tänker på? Kanske den bok som visar hur mycket sämre Sverige är ekonomiskt än USA, vilka fattiga stackare vi egentligen är?

I Japan utlyser premiärminister Junichiro nyval eftersom han motarbetas av överhuset när han försöker få slut på statens våldsmonopol på posttjänster. Resultatet? Ökat stöd av väljarna.

I Sverige talar Urban Bäckström ut på radio om hur regeringen pressar riksbanken genom att använda svordomar över telefon eller försöka detaljstyra räntesättningar. Resultatet? Oklart. Men det måste kännas skönt för borgerliga i Sverige att det finns någon som har litet stake i sig medan andra saknar ryggrad och principer.

Bo Södersten, professor i internationell ekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har skrivit en debattartikel i DN tillsammans med två andra nationalekonomer.

I artikeln sågas den förda politiken i Sverige sedan 1970 generellt och Göran Persson i synnerhet. En del viktiga fakta framförs.

Från 1975 till 2000 steg den nominella lönen för en kommunalt anställd med i genomsnitt 165 000 kronor. Realt steg dock lönen för kommunalt anställda enbart med i genomsnitt 100 kronor per år!

Söderstens poäng är att det fokuseras främst på politiska åtgärder för att stimulera utbudet av arbete. Helt uppåt väggarna idiotiskt enligt Södersten. Det är efterfrågan på arbetskraft som är problemet. Och det enda sättet att åtgärda det problemet är att sänka skattetrycket i Sverige. För det är skattetrycket som gör det svårt när omöjligt för efterfrågan på arbetskraft att öka.

Skattekvoten nådde sin högsta nivå år 2000 med 54 procent, vilket torde vara ett svårslaget världsrekord. Skatteuttagsökningen mellan 1994 och 2000 motsvarade cirka 85 procent av den BNP-ökning som ägde rum.
[...]
Detta är emellertid att sätta kärran före hästen. Det är inte utbudet av arbetskraft som i dag är för litet. Tvärtom har vi väl aldrig i modern tid haft så många lediga händer som i dag.

Södersten och hans kollegor fortsätter med att beskriva hur mycket av Sveriges ekonomiska tillväxt som exproprieras av staten.

Under perioden 1994-2000 ökade Sveriges totala inkomster (BNP) med 397 miljarder från 1 798 miljarder kronor till 2 195 miljarder kronor (siffrorna anges i fasta priser men detta spelar ingen roll då inflationen vid denna tid hade jagats bort ur det ekonomiska systemet). Samtidigt tog ökade skatter bort 85 procent eller 337 miljarder av denna inkomstökning. Kvar blev 15 procent eller totalt 60 miljarder för de stackars svenska skattebetalarna att spendera på privat konsumtion efter eget huvud.

Göran Persson och Per Nuder har antingen ingen aning om vad de gör och är ekonomiska amatörer, eller så vet de mycket väl vad de gör, och då förstör de den svenska ekonomin medvetet. Södersten, som jag träffat och som är en mycket bestämd man med ett mycket rakt sätt, skräder inte orden.

När Pär Nuder utnämndes till finansminister sade Göran Persson att ”det här med ekonomi är inte särskilt svårt”. Man kan önska att mannen hade rätt. Tyvärr är det nog i stället så att spåren av amatörernas framfart är mycket förskräckande.

Har precis märkt att PJ Anders Linder på SvD upptäckt Grekland kanske ska införa plattskatt. Hade han läst Ninja economist den 12 juli hade han inte behövt vänta till idag för att få reda på det hela.

*Uppdatering: PJ:s bloggpost är från den 5:e augusti.

Allt fler har börjat fatta att det å ena sidan finns en av regeringen omtalad öppen arbetslöshet och sedan en verklig arbetslöshet. Detta har börjat ställa regeringen under allt större press. Vad har ni för lösningar på arbetslösheten? Hur skall vi få fler jobb i Sverige? Vad håller ni på med i socialdemokratin egentligen?

Göran Perssons svar? Att göra Sverige än mer socialistiskt. Trots att människor och företag i Sverige knäar under höga skatter så skall Persson dränera det fria Sverige på ännu mer pengar och skapa ännu fler statliga och kommunala jobb.

Hörde på radion idag en intervju med Doktor Persson om att det finns mycket att göra på kommunal nivå som att skotta snö, hänga upp gardiner och annat… Svenska staten skall alltså bli ännu större.

Problemet är att jobb i den offentliga sektorn inte är skapande jobb. De skapar inget värde. Det enda de gör är att ta pengar från den privata sektorn för att sedan konsumeras. För varje krona som går till statlig sektor så är det en krona mindre som hade kunnat användas i värdeskapande processer i privat sektor istället.

Sverige är verkligen på väg down the drain…